Dagen på jobbet blev väl sådär kan man säga. Mest jobbigt faktiskt eftersom jag inte var på topp direkt. Smälte dock när vi satt vid lunchen och en av tvååringarna, som vanligtvis krånglar massor med maten, åt hur bra som helst. När han ätit första portionen tittar han på mej, ler och säger härligt Emma. Ska tillägga att härligt är ett ord jag ofta använder när ungarna klarar saker på egen hand. *skratt*

Kom hem och vi skulle äta bakpotatis. När potatisarna var typ klara så skulle vi fixa vitlökssmör att ha till. Ingen vitlök hemma konstaterar Sven. I den här situationen är det plötsligt så jobbigt att vara gravid. Om maten inte blir som jag tänkt så måste jag äta något annat. Går inte att äta bakpotatis utan vitlökssmör. Så knasigt. Om jag inte vore gravid skulle det säkert gå super, men nu. Nix.

Meja har lärt sig ännu att nytt ord förresten. När hon är törstig så pekar hon på glaset eller mot skåpet där glasen står och säger dicka. Duktiga tjejen.